Energiåtgång

Energi mäts på flera sätt.. Wh av olika slag, joule med flera, men till syvende och
sist finns det egentligen enligt mig en energi som man borde kunna mäta.
Den totala Orken, eller “Ok” som enhet. Hur den mäts vet jag egentligen inte
men åtgången är ganska enkel. Ta din sammanlagda fysiska uthållighet, styrka
tålamod och tankeförmåga och lägg det i en bägare. Det är din samlade “Ok”

Det blir en hel del, fram tills den dagen som du skaffar ungar som
dricker ur den där bägaren för dig. Jag anser mig inte vara någon idrottsman
av rang, inte ens en idrottsman faktiskt trots att jag faktiskt sysslar med tyngdlyftning
på en träningsnivå som är rätt OK, men fortfarande, det finns inget som kan äta
upp min “Ok” så snabbt som mina barn. Förstå mig rätt nu, jag älskar
dom båda två, men dom suger verkligen musten ur både mig och frugan.

Just nu är dom i det läget att David kan sitta i lugn och ro med en padda eller
något annat. Han är i sin egen lilla bubbla helt enkelt och det är ganska skönt
fram tills lillebror kommer fram till att det är för tyst, ty lillebror Emil befinner sig
just nu mitt i treårs-trotsen och han har fått sin åsnelika envishet från både
mamma och pappa, så jag kan inte ens skylla på frugan i det här  fallet. Emil ändrar
sin uppfattning för att konstant vara tvärt emot sin bror och sina föräldrar och
blir sedan hysteriskt arg och ledsen när det i allafall inte blir som han vill, tillexempel
vid sängdags.

Han gäspar stort nog för att släppa in ett mindre godståg, men trött är han banne mig
inte. Ögonen går ikors, han kämpar med näbbar och klor, men somna ska han baske mig
inte.

Just nu sitter jag på ett av de två lekland som finns i Västerås och ser hur dom far
runt som galningar och jag hoppas och ber att dom ska göra slut på innehållet
i deras orkesbägare medans jag kan sitta här och faktiskt fylla på min egen.

Det är rätt bra egentligen att dom här leklanden finns. Det jag som förälder behöver
göra är att se till att dom inte klättrar på utsidan av de nät som finns runt alla klätterställningar
och det är ett ganska enkelt jobb.

Med lite tur kanske jag tillochmed orkar att göra färdigt det sista med elektroniken hemma
så att jag kan avsluta kapitlet “Dra Kabel i TV bänken”.

Hämden är ljuv

Hämden är ljuv

Nånting måste jag ha gjort för att förtjäna morgonpigga ungar, men jag vet inte
vad det ska kunna tänkas vara. Mina barn, nu 3 och 5 har bestämt sig för att man ska vakna
klockan 6 på helgerna, men vara totalt utslagen vid 6:30 på vardagar, då man ska gå upp.

Det har nu varit i princip detsamma de senaste 4 åren. Det har mynnat ut i en överrenskommelse
med frugan att jag “sover” på lördagsmorgonen (med “sover” menas: ligger still i sängen och försöker att
sova med allt oväsen som finns, barn som kommer och skriker, klättrar på en med mera)
För jag har ju inte nog med problem med sömnen som det är.

Dessutom, tror jag att BÅDA grabbarna satt var sin megafon i halsen och volymen är konstant
satt på max. Dom kan verklingen inte prata i normal samtalston utan det skriks för full hals
konstant.

Det i sin tur har fått mig att tänka i lite …mindre hedervärda banor om man så säger.
Förr eller senare kommer dom att bli trötta tonåringar. Då är det min tur. Hur är det
nu man säger…. Jo,

Payback is a bitch!

Annoying-noise-001

Intåg på scenen från vänster:
Huligantutan, väckarklocka a la
1900 tal, subwoofers under
sängarna, “Timed calls”
(tidsinställda automatiska samtal)
samt SMS och Mailbombning
för att få telefoner att låta som ett
halvt världskrig OCH slagborr
i betongväggarna.

Jag kan släpa mig upp ur sängen i
en skälig tid enbart för att få utföra
dessa dåd.

 

Visst, jag lär ju vänta tills klockan 9 på morgonen, och jag lär även få varna grannarna och dom kommer
att tro att jag är helt spritt språngande galen men det kommer det att vara värt.

Som förälder förväntas man vara uppe med barnen, jag vet det, och jag drar mitt strå till stacken i det
hela med, problemet är att jag är en inbiten nattuggla och har så varit sedan jag nådde tåonåren för så
länge sedan och det medför tyvärr en önskan och behov om att sova på morgonen. Eftersom jag inte
kan göra så på vardagarna, så får det försökas att vilas på helgerna. Men, med David och Emil i
hemmet, så lär det dröja ett par år innan det blir verklighet.

Så, ni som kan sova på helgerna, fortsätt med det. jag fortsätter mina nattliga planer på
vedergällning på mina framtida tonåringar, för dom ska minsann inte komma undan.